Alla djur har någonting gemensamt behov. De behöver föda och vatten för att överleva. Dessutom måste de andas för att få i sig syre. Cellerna i kroppen använder syre för att omvandla föda till energi. Denna energi använder djuren framför allt till att röra sig och växa.
Karta från Bonnier Education, 2017.
De ryggradslösa djuren utgör troligen omkring 97% av alla djur på jorden. Antal arter på jorden är cirka 2 av 3 leddjur, det vill säga insekter, spindeldjur och kräftdjur. Hur många djurarter som finns idag råder det delade meningar om. Mer försiktiga uppskattningar utgår från 2-3 miljoner, men det verkar sannolikt att det finns 10-20 miljoner djurarter. Bara en liten del av dessa är beskrivna, cirka 1,4 miljoner, och om de flesta arter vet man inte mycket mer än deras utseende. Vi känner till nästa alla ryggradsdjur.
Till blötdjuren hör musslor, snäckor, sniglar och bläckfiskar. Snäckorna och musslorna skyddar sina mjuka kroppar med skal. Havssniglarna saknar skal och simmar fritt i vattnet. De är oftast färggranna och många av dem är giftiga.
Insekter, spindeldjur, mångfotingar och kräftdjur hör till gruppen leddjur. Leddjuren har ett exoskelett. Det är ett hårt skal utanpå kroppen som skyddar kroppen och fungerar som fäste för musklerna. För att djuren ska kunna röra sig trots det hårda skalet, har de mjuka hud mellan de hårda delarna där kroppen sitter fast.
Till ryggradsdjur tillhör fisk, groddjur, fågel, kräldjur.
De lever i havet, oftast på havsbotten, där de rör sig med slangfötter. De har ett yttre skelett av kalk plattor som ofta är täckt med taggar. Flera arter är giftiga. Cirka 7000 arter i stammen tagghudingar finns beskrivna. Det finns fem olika grupper av tagghudingar: sjöstjärnor, sjöliljor, ormstjärnor, sjöborrar och sjögurkor. Alla utom sjöliljan är djur som kryper på havsbotten med munnen nedåt. Sjöliljan däremot sitter fast med ett skaft i bottnen och har munnen uppåt. Tagghudingens skelett består av kalciumkarbonat. Om en tagghuding tappar en arm så växer den ut snabbt igen.
Upptäck jordens myllrande universum av bakterier, leddjur, svampar och andra mikroskopiska varelser. De samarbetar med varandra i ett enormt nätverk där information och tjänster utbyts – som ett jordens internet. Tillsammans utgör de ett ekosystem som utför massor av viktigt arbete för marken, vattnet och luften. En film av Tina-Marie Qwiberg (år 2020) för Naturskyddsföreningen. På naturskyddsforeningen.se/skola finns en lärarhandledning till filmen.
Det finns drygt 4 000 nu levande arter av groddjur. I Sverige har vi 11 arter grodor och paddor. Groddjur kan både leva i vatten och på land därför har dom utvecklat förmågan att både andas på land och i vatten. Grodorna har slät hud medan paddor, som nästan ser ut om grodor, har en vårtig hud med många knölar. Både grodor och paddor äter mest maskar, sniglar och myror.
Ormar är kräldjur precis som krokodiler, sköldpaddor och ödlor. I Sverige finns snoken som är vanligast och störst. Den kan bli 2 meter lång och har en mörk kropp med ljusa fläckar på kinden bakom huvudet. Huggorm är vår enda giftiga orm. Den är antingen brun eller grå med mörkare sicksackband på ryggen. Ormar är rovdjur och äter olika bytesdjur som de sväljer hela. Deras käkar sitter inte fast i varandra, så de kan öppna sina munnar väldigt mycket.